Vid årets sista styrelsemöte den 4 december, beslutade styrelsen om uppdatering av rekommendation RKR R16 Sammanställda räkenskaper. Den uppdaterade rekommendationen finns att ladda ned på:
RKR-R16-Sammanstallda-rakenskaper_december-2023.pdf
Tolkning och tillämpning av RKR R5 Leasing (maj 2023)
I den uppdaterade versionen framgår att man vid koncernintern leasing ”[när kommunen leasar ett objekt från ett kommunalt bolag]” kan likställa leasingobjektets verkliga värde med objektets bokförda värde i bolaget, förutsatt att redovisning och värdering i bolaget skett i enlighet med BFNAR 2012:1.” Denna förenklingsregel går emellertid inte att använda i alla situationer. Lagstiftningens krav om rättvisande bild (LKBR 4:3) är överordnad normeringen.
Situation 1 – då förenklingsregeln kan tillämpas
Denna förenklingsregel kan tillämpas om det bokförda värdet i bolaget på ett rimligt vis återspeglar verkligt värde, exempelvis i en situation då det underliggande objektet relativt nyligen anskaffats, tillämpade avskrivningstider ligger väl i linje med bedömda nyttjandeperioder och komponentavskrivning tillämpas på objektet. Av rekommendationen framgår att om detta alternativ väljs, så ska alltid implicit ränta användas.
Situation 2 – då förenklingsregeln inte kan tillämpas
I en situation då det underliggande objektet exempelvis är en 100 år gammal skola, och man historiskt sett inte tillämpat komponentavskrivning och med rimligt intervall omprövat komponenternas nyttjandeperioder, torde denna förenklingsregel inte vara tillämpbar med hänsyn till det övergripande kravet om rättvisande bild.
I rekommendationen anges att den diskonteringsränta som ska användas vid nuvärdesberäkning av minimileaseavgifterna i första hand är implicit ränta. Om det bokförda värdet inte kan användas som ett närmevärde för verkligt värde blir det därför nödvändigt att i första hand göra en bedömning av verkligt värde för den underliggande tillgången utifrån ett resonemang om marknadsvärde.
Om det verkliga värdet då inte är känt eller kan uppskattas med rimlig säkerhet, vilket skulle kunna vara fallet i situation 2, får kommunen i stället redovisa tillgången och skulden baserat på nuvärdet av mimimileasavgifterna, beräknat genom att använda den marginella låneräntan. Den marginella låneräntan ska då i första hand bestämmas till den räntesats som leasetagaren skulle ha fått betala enligt ett motsvarande leasingavtal. Om kommunen har andra koncerninterna avtal för liknande objekt och med liknande avtalsvillkor kan viss vägledning avseende den marginella låneräntan sökas i den implicita ränta som beräknats för dessa jämförbara avtal. Utifrån kraven om rättvisande bild, måste man då naturligtvis göra en bedömning om det beräknade värdet på tillgången och skulden är rimligt.
I tredje hand är det kommunens alternativa låneränta med tillägg för leasegivarens uppskattade marginal som ska användas. För ett koncerninternt leasingavtal där kommunen har full insyn i dotterbolaget torde information om leasegivarens marginal vara mer tillgänglig än vid ett externt avtal.
God jul och gott nytt år önskar vi på RKR