Så har det då hunnit gå ännu ett år. Under 2009 har Rådet för kommunal redovisning hunnit med att uppdatera två rekommendationer, en information samt givit ut en ny rekommendation. Dessutom har en ny idéskrift om avskrivningar givits ut och en ganska omfattande praxisundersökning avseende 2008 års årsredovisning har genomförts. Arbetet med ramverket har fortskridit och ett utkast kommer att kunna presenteras i februari/mars.
Ny normering
Rekommendationen om Sammanställd redovisning (RKR 8.2) har uppdaterats. Jämfört med tidigare rekommendation innehåller den nya rekommendationen ett antal förtydliganden och klargöranden. Dessutom har några undantagsregler införts för kommuner och landsting som enbart driver en mindre del av sin verksamhet genom bolag. I bilagan finns förslag på hur man på ett tydligt och strukturerat sätt kan ge en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i koncernföretagen.
Rekommendationen om Bidrag till infrastrukturella investeringar (RKR 6.2) har också uppdaterats som en följd av förändrad lagstiftning. Den nya rekommendationen innebär i korta drag att bidrag som inte beslutats med stöd av lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska redovisas som kostnad i resultaträkningen. Bidrag som beslutats med stöd av lagen om vissa kommunala befogenheter kan enligt ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning antingen kostnadsföras eller aktiveras. Om aktiveringsalternativet väljs, ska det aktiverade beloppet upplösas med årliga enhetliga belopp under högst 25 år.
Informationen om Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde har uppdaterats. Enligt informationen kan inventarier av mindre värde kostnadsföras direkt. Med mindre värde avses ett anskaffningsvärde som understiger ett halvt prisbasbelopp. Enligt Rådet för kommunal redovisnings uppfattning bör man i tilläggsupplysning alltid ange vilken beloppsgräns som tillämpats.
RKR 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar, är en ny rekommendation som reglerar hur inkomster från avgifter, bidrag och försäljningar ska hanteras. Den grundläggande utgångspunkten är periodisering och bruttoredovisning. I bilagan finns ett antal exempel som förhoppningsvis ska bidra till att underlätta tolkning och tillämpning av den nya rekommendationen som gäller från räkenskapsåret 2010. Tidigare tillämpning uppmuntras dock. I årsredovisningen för 2009 kan det vara lämpligt att upplysa om huruvida Rådet för kommunal redovisnings rekommendation tillämpas eller om vägledning istället hämtats från Redovisningsrådets RR 11 eller Bokföringsnämndens BFNAR 2003:3. Om vägledning hämtats från Bokföringsnämnden bör man dessutom upplysa om huruvida huvudregeln eller alternativregeln tillämpas vid redovisning av uppdrag på löpande räkning.
Idéskrift om Avskrivningar
Reflektioner och tips med anledning av praxisundersökningens resultat
– Använd den ganska omfattande enkäten ni fick angående
2008 års bokslut som checklista.
– Se till att ni får information från personalenheten vad gäller
Särskild avtalspension och visstidspension. Observera att RKR
2.1 även omfattar förtroendevaldas rätt till visstidspension!
– Samma sak gäller de uppgifter som RKR 17 kräver. Kontakta
personalenheten så att ni får uppgifter om aktualiseringsgrad
och eventuella överskottsmedel.
– När det gäller RKR 15.1 Lånekostnader, tala om huruvida ni
använder huvudmetoden eller alternativmetoden. För de flesta
kommuner räcker det med en mening som säger att:
” Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och
belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig
till”.
– Exploateringsfastigheter ska klassificeras som
omsättningstillgångar.
– Mallar vad avser noter hänförbara till materiella och
immateriella tillgångar samt hänförbara avskrivningar , kan
med fördel hämtas från FARSRS RedR1 Årsredovisning i
aktiebolag.
– Redovisning av hyres-/leasingavtal (RKR 13.1) kräver förutom
att leasingavtalen klassificeras även upplysningar om
förfallotidpunkter. Med hänsyn till att nuvarande
rekommendation funnits sedan 2006 borde bristande
dokumentation av ingångna leasingavtal inte längre vara en
acceptabel förklaring till att rekommendationen inte efterlevs.
De kommuner och landsting som har samlat in och
dokumenterat sina leasingavtal kan vittna om att det finns
pengar att tjäna på att skapa sig denna kontroll.
Sedan 2003 års praxisstudie, har många kommuner och landsting blivit bättre på att upplysa om gjorda avvikelser. Det måste dock påpekas att lagen (1997:614) om kommunal redovisning förutom upplysning om avvikelser även kräver att man upplyser om skälen till avvikelsen! Förutom att det underlättar för läsaren av årsredovisningen, ger det viktig information till Rådet för kommunal redovisning i vårt arbete med att förbättra och anpassa normeringen.
Sist, men inte minst, vill vi uppmana er att se över avsnittet om Redovisningsprinciper. Olika granskningar vi gjort av årsredovisningar visar att innehåll och kvalitet varierar högst väsentligt. I vissa fall förefaller det som man använder samma text år efter år trots att både reglering och normering förändrats.
Ny ledamot i expertgruppen
God fortsättning på det nya året
Anders Haglund, expertgruppens ordförande
Torbjörn Tagesson, kanslichef.