Så har ännu ett år hunnit gå och det är dags att börja arbeta med bokslut och årsredovisning för 2020. Året har i stor utsträckning dominerats av frågor kopplade till den pågående pandemin. Både RKR och SKR har fått in en rad olika redovisningsfrågor som har koppling till pandemin och beslutade statsbidrag. I detta nyhetsbrev försöker vi besvara dessa frågor men även andra frågor som uppkommit i samband med genomförda boksluts- och redovisningsdagar.

Covid19 – Redovisningsrelaterade frågor

Statsbidrag och kostnadsersättningar

Vid redovisning av statsbidrag behöver man göra en bedömning av när en intäkt ska redovisas och hur den ska klassificeras. Grunden för denna bedömning finns i rekommendationen RKR R2 Intäkter och bygger på vilka eventuella villkor och restriktioner som finns kopplat till bidraget. Till stöd för bedömningen finns ett beslutsträd i rekommendationens bilaga 1.

I rekommendationen återfinns även en definition av kostnadsersättning: ”ersättning för kostnader som kommunen har med anledning av en statligt beslutad skyldighet att utföra eller tillhandahålla något”.

I RKR R2 anges bland annat följande avseende klassificering:

Under posten Verksamhetens intäkter redovisas intäkter från:

• bidrag som innehåller villkor, i form av motprestationer, samt
• kostnadsersättningar.

Bidrag från staten utan villkor redovisas i resultaträkningen under posten Generella statsbidrag och utjämning.

Merkostnader för Covid-19

Socialstyrelsen har med stöd av förordningen, om statsbidrag till regioner och kommuner för att ekonomiskt stödja verksamheter inom hälso- och sjukvård respektive socialtjänst till följd av sjukdomen covid-19, administrerat ersättningen för merkostnader under perioden 1 februari-30 november 2020 med anledning av Covid-19.

Den första ansökningsomgången som gjordes per 31 augusti har reglerats och utbetalning av godkända belopp har gjorts om totalt 10 miljarder kronor eller 91,4% utifrån då tillgängligt belopp i Socialstyrelsens anslag. Resterande del av godkända poster hänförs till ansökningsomgång 2 per 30 november.

För ansökningsomgång 2 och resterande del av godkända belopp från omgång 1 finns ytterligare 10 miljarder kronor att fördela. Utifrån den information som lämnats från Socialstyrelsen överstiger inte i dagsläget kvarstående belopp från ansökningsomgång 1 samt totalt sökt belopp i ansökningsomgång 2 Socialstyrelsens anslag för ersättningen. Det finns möjlighet att komplettera ansökan nr 2 till den 15 januari 2021.

En bedömning behöver göras av vilken intäkt som ska redovisas i bokslut 2020 utifrån intäktskriterierna i RKR R2 Intäkter. Som grund för den bedömningen kan man använda den erfarenhet man har av vilka poster som godkänts i tidigare ansökan och en bedömning av den ansökan som gjorts för omgång 2. Bedömningen bör göras med beaktande av rimlig försiktighet och upplysningar bör lämnas om grunderna för gjorda uppskattningar och bedömningar.

Ersättning redovisas som en kostnadsersättning under posten verksamhetens intäkter.

Krisstöd

Regeringen beslutade i slutet av november om medel till en särskild satsning på krisstöd, samtalsstöd, traumastöd m.m. till hälso- och sjukvårdspersonal med anledning av spridningen av covid-19. I regeringsbeslutet återfinns inga krav förenade med bidraget, men väl en intention – ” Medlen får fördelas fritt av kommunerna efter behov men bör riktas till insatser i form av krisstöd, samtalsstöd eller traumastöd m.m. för de professioner som i sitt arbete inom vård och omsorg om äldre har påverkats negativt av pandemin.”

Utifrån regeringsbeslutet är bedömningen, med stöd i RKR R2, att det ur ett externredovis­nings­perspektiv inte finns några villkor eller restriktioner förenade med bidraget. Bidraget är inte heller knutet till något utökat lagkrav.

Bedömningen blir med detta som grund att intäkten är hänförlig till år 2020 och bör klassificeras som ett generellt statsbidrag.

Tillsyn av serveringsställen

Under året har riksdagen beslutat om en ny lag – lagen om tillfälliga smittskydds­åtgärder på serveringsställen. Lagen gäller i ett första skede under år 2020 och för att finansiera det utökade kraven på tillsyns­verksamheten har staten lämnat en ersättning.

Med grund i den nya lagen är ersättning som erhålls kopplad till det utökade åtagandet som staten har gett kommunerna.

Ersättningen avseende tillsyn på serveringsställen utgör genom detta en kostnadser­sättning som redovisas under posten verksamhetens intäkter och är hänförlig till år 2020. Ersättningen fördelas med ett fast belopp per kommun, totalt 75 mnkr. Till regionerna ges inom ramen för samma ändamål 5,5 mnkr.

Lager

Med anledning av Covid-19 har större lager byggts upp och inköpen till dessa har i vissa fall gjorts till ett pris överstigande aktuellt återanskaffningsvärde.

I samband med bokslutet behöver utöver en lagerinventering även en lagervärdering göras. Lager ska, liksom andra omsättningstillgångar, tas upp till det lägsta av anskaffningspris och återanskaffningsvärde. Detta kan medföra att det behöver göras justeringar av bokfört värde på lager i bokslut 2020.

Extraordinära och jämförelsestörande poster

Extraordinära och jämförelsestörande poster redovisas utifrån rekommendation RKR R11. Ett av kriterierna för att redovisa en post som extraordinär är att händelsen eller transaktionen som ger upphov till posten saknar ett tydligt samband med kommunens normala verksamhet. Bedömningen är att verksamhet kopplad till Covid-19 i regel är hänförlig till den normala verksamhet, vilket medför att dessa poster inte kan redovisas som extraordinära.

Frågan om jämförelsestörande poster regleras av kommunens egna ekonomistyrnings­principer. Det är därför upp till varje kommun att avgöra vad som kan anses vara jämförelsestörande. En redogörelse för vilka principer som gäller för den egna kommunen bör framgå av redovisningsprincipernas uppskattningar och bedömningar.

Vårdskuld

Den planerade verksamheten framförallt inom sjukvården har fått stå tillbaka under året och fått skjutas på framtiden. Genom detta har det uppstått en sk vårdskuld. Det är utifrån normeringen inte möjligt att reservera för utgifter som krävs för den framtida verksamheten. Det är därför inte möjligt att boka upp en avsättning för den sk vårdskuld som nu har uppkommit.

Andra aktuella frågor

Omfattning av offentliga bidrag

I rekommendation RKR R2 Intäkter anges följande definition av offentliga bidrag: stöd från EU, staten, kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa och som lämnas i form av överföringar av resurser till en kommun i utbyte mot att kommunen genomför vissa investeringar.

Frågor har uppkommit om ett bidrag som lämnas till en kommun via ett kollektivtra­fikbolag som ägs av en region, för att bygga t.ex. en infartsparkering, kan ses som ett offentligt bidrag till en investering.

En förutsättning för att detta ska vara möjligt är att det tydligt framgår att bolaget är intermediär, som vidareförmedlar bidraget från regionen. Ett aktiebolag kan i princip inte ge egna gåvor eller bidrag. Vissa undantag finns, exempelvis då aktieägaren ger bort själva rätten till utdelning. Observera att det kan finnas skattemässiga konsekvenser med ett sådant förfarande.

Kommuninvest

Kommuninvest har under året sett över sin finansieringsmodell. Tidigare har finansieringen bestått av två delar dels förlagslån dels insatskapital.

Genom regeländringar får det befintliga förlagslånet till Kommuninvest inte längre inräknas i kapitalbasen. Detta medför att förlagslånet inte längre fyller den tänkta funktionen att bidra till kapitaliseringen av Kommuninvest. Med anledning av detta återbetalar Kommuninvest förlagslånet under år 2020. Detta ska då redovisas och reglera den långfristiga fordran kommunen har på Kommuninvest.

Kommuninvest erbjuder samtliga medlemmar som bidragit till förlagslånen att betala in detta och därigenom öka sin kapitalinsats till föreningen. Om kommunen väljer att betala in hela eller delar av förlagslånet utgör det en finansiell anläggningstillgång i form av ökade andelar i Kommuninvest.

Även framtida kapitalinsatser kan utgöra en finansiell anläggningstillgång i form av ökade andelar i Kommuninvest. Detta gäller dock inte för medel som genom Kommuninvests återbäringsmodell lämnas som återbäring med villkor att den ska återbetalas. I dessa fall är inte intäkts­kriterierna uppfyllda för denna del utan medlen bör istället hanteras som en kortfristig skuld till dess att förpliktelsen regleras när medlen återbetalas.

Leasing

Rättning av fel

Efter publiceringen av idéskriften om leasing har RKR fått frågor kring hur man ser på övergången till redovisning av finansiell leasing i enlighet med rekommendation RKR R5 Leasing och den beskrivning som finns där:

”Väsentliga fel under tidigare perioder ska, om det är möjligt, retroaktivt rättas i de första finansiella rapporter som godkänns för utfärdande efter upptäckten av felet. Rättelse görs genom omräkning av jämförelsetalen för den tidigare period eller de tidigare perioder där felet finns.”

En retroaktiv rättelse av leasingkontrakt som löpt under lång tid där rättelsen görs från kontraktets startdatum kan medföra ett krävande arbete. Vid övergången till komponentavskrivning på tillgångar i kommuner och regioner konstaterade RKR i en information att den grundläggande utgångspunkten för övergången var att övergången skulle ske på ett sätt så att risken för felaktigheter i framtida resultaträkningar minimeras.

Med samma utgångspunkt bedömer RKR att en övergång till redovisning av finansiell leasing i enlighet med RKR R5 kan göras genom en omräkning av jämförelseåret (implementering 2020 innebär alltså omräkning av 2019 års siffror) för att få jämförelsetalen på plats.

Det praktiska tillvägagångssättet enligt ovan blir då:

1. Beräkning av leasingskulden görs utifrån kvarvarande leasingbetalningar dvs fr o m 1 januari jämförelseåret. Huruvida förlängningsoptioner ska ingå eller ej, se Idéskriften ”Redovisning av leasing- och andra hyresavtal”
2. Diskonteringsräntan vid nuvärdeberäkningen baseras på den marginella låneräntan per 1 januari jämförelseåret.
3. Anläggningstillgångens värde uppgår till ett belopp motsvarande den beräknade leasingskulden enligt 1 och 2 ovan.

 

Idéskrift – Noter

Ola Eriksson (KEF) har under hösten 2020, tillsammans med RKR:s expertgrupp, arbetat med att ta fram en idéskrift om noter till de finansiella rapporterna. Skriften är ännu inte helt klar, bl.a. har den ännu inte språkgranskats, siffrorna som används för att levandegöra exemplen är inte fullt ut konsistenta och layouten är ännu inte färdig.

Trots ovanstående har RKR:s styrelse, i samråd med expertgruppen, beslutat att inom publicera utkastet, vilken inom kort kommer att finnas tillgänglig på RKR:s hemsida. Bedömningen är att utkastet är tillräckligt genomarbetat för att kunna ge upprättare av kommunala årsredovisningar vägledning avseende noternas; omfattning, innehåll, format och ordning.

Även om exemplifieringarna primärt utgår ifrån en kommuns förutsättningar, så bör delar av skriften även kunna vara vägledande för upprättare av regioners årsredovisningar.

God jul och gott nytt år önskar vi på Rådet för kommunal redovisning.

 Torbjörn Tagesson e.u.

Kanslichef